Syntolkning Nu

SYNTOLKARNA PRESENTERAR SIG SJÄLVA

Nedan en lista på medlemmar i Syntolkning Nu som är utbildade och aktiva syntolkar.
De presenterar sig själva och berättar lite om syntolkningar de gjort och kommer göra.

Agneta Wileke - Västra Götaland
Amica Sundström - Södermanland
Eva Lagerheim - Södermanland
Eva-Lotta Hallbäck - Västra Götaland
Lotta Friman - Närke
Peter Lilliecrona - Västra Götaland
Sabina Mittendorf - Västra Götaland
Tom van Viegen - Västra Götaland

Eva Lagerheim

Namn: Eva Lagerheim - Stockholm

Syntolk: Sedan 2003

Utbildad: Med hjälp av synskadade vänner och genom egna erfarenheter sedan 2003

Syntolkar: Framför allt teater, men har även syntolkat en del filmer

Medlem: 2010-08-25

Mailkontakt eva@lagerheim.se

Första syntolkningen:
"Ett dockhem" på Stockholms Stadsteater 14 mars 2003.

Senaste syntolkningen: "Stjärnsmäll" i Galärparken för Parkteatern.

Kommande syntolkningen: "Sista sommaren" och "Aniara" på Stockholms stadsteater.

Roligaste syntolkningen:
"Kalevala" i Lars Rudolphsons uppsättning 2003. En oerhört vacker uppsättning som det var en stor och glädjerik utmaning att försöka förmedla. Roligast har det nog annars varit att syntolka barnteater, då jag suttit mitt bland barnen i publiken och berättat direkt vad jag ser på scenen utan någon syntolksutrustning. Förutom dessa barnteatertillfällen, som sammanlagt inte varit så många, tycker jag alltid att det är lika roligt att arbeta med förberedelserna och upplever ofta den syntolkning jag just arbetar med som den roligaste.

Svåraste syntolkningen:
Värst är det när tekniken krånglar, det har hänt några gånger och det är väldigt stressande. Svårt kan det också vara i föreställningar med snabba scenväxlingar och tät replikföring. Om flera skådespelare dessutom spelar mer än en roll utan att skillnaden hörs i deras röster kan det bli komplicerat.

Snabbaste syntolkningen:
Jag har ännu inte behövt göra en riktig syntolkning utan att förbereda mig. Däremot har vi emellanåt haft interna fortbildningar för syntolkarna i Stockholm, då vi gemensamt tittat på någon DVD och turats om att syntolka. Då har jag insett hur omöjligt det känns för mig att snabbt förmedla det jag ser på ett begripligt sätt utan att själv ha helheten klar för mig.

Konstigaste syntolkningen:
Det var när teatern hade glömt att det skulle vara syntolkning och samtidigt bokat in videofilmning av föreställningen i samma loge där jag brukar sitta ensam bakom en glasruta. Det blev trångt i logen och jag hade hela tiden en känsla av att jag störde publiken på de bakersta bänkarna eftersom glasrutan pga filmningen måste lämnas öppen.

Det bästa med att vara syntolk:
Det är när den publik som tagit del av min syntolkning lämnar föreställningen med en känsla av att de har haft en bra teaterupplevelse och kunnat dela skratt och överraskningseffekter med resten av publiken.

UPP

Eva-Lotta Hallbäck

Namn: Eva-Lotta Hallbäck - Kvänum

Syntolk: Sedan 2002

Utbildad: Utbildad av Peter Lilliecrona

Syntolkar: Teater, film, musikaler, opera, fars, lustspel, bildspel, seminarier med vad som där kan uppkomma.

Medlem: Medlem sedan bildandet av föreningen, på en uteservering en något kylig dag i Maj

Mailkontakt evalotta_j@hotmail.com

Första syntolkningen:
Jag tror att det var "Simon och Ekarna" på Folkteatern i Göteborg.

Senaste syntolkningen: "Hantverkarna" på Göteborgs Stadsteater.

Kommande syntolkningen: "Den inbillningssjuke" på Göteborgs Stadsteater.

Roligaste syntolkningen:
Mycket svårt att välja ut. Viktigt är att jag själv tycker om föreställningen för att den skall vara rolig att tolka. Dessutom skall det vara just en sådan dag när allt flyter, huvudet är med och energin räcker...när jag avslutar med en känsla av " Yes, där satt den!" Exempel på film jag uppskattade att tolka är "Grabben i graven bredvid" och "Varg" med Peter Stormare. Mycket känslor och miljöer att beskriva. "Carmen" på Stadsteatern i Göteborg minns jag som en häftig resa på många vis, lika så uppskattade jag att få tolka "Sound of music" på Göteborgsoperan. En musikal som alltid legat mig varmt om hjärtat. Att få tolka min första opera, "Trollflöjten" på samma scen, var också en utmaning och ett roligt minne. "I väntan på Godot" med teaterrävarna Sven Wolter och Ivar Wiklander var en ära att få tolka just för deras skull.

Svåraste syntolkningen:
Kanske något lättare att välja ut. Jag tänker spontant på "Vi som är hundra" på Göteborgs Stadsteater. Tungt tema, absurd, enormt snabba ryck, flerdimensionell på många sätt. Svettigt vill jag lova. Generellt sätt är det annars svårt att tolka farsartade föreställningar i högt tempo och med mycket kroppsspråk. Det är svårt att hinna med alla turer och kunna beskriva mimik och åthävor i den takt de utspelar sig och publiken reagerar med skratt, så att de synskadade också kan hinna uppfatta det roliga i någorlunda takt med de andra seende. Svårt är också att sitta långt ifrån scen som ofta är fallet när föreställningen skall tolkas. Mimik och små gester går då inte att uppfatta ordentligt, kanske inte alls vilket gör att jag kan missa att beskriva det. Det är också svårt om skådespelarna spontant lägger till något just den föreställningen som väcker munterhet hos dom som ser men som inte uppfattas av mig pga avståndet. Reklamfilm är hopplöst svårt! Det är ju inte ens säkert att jag som seende förstår vad som visas eller görs reklam för. Och fort skall det gå!.

Snabbaste syntolkningen:
En plötslig insats en kväll när jag som brukligt var med SRF på vinterresa med friluftsliv i Grövelsjön och ombads syntolka en snösko!.

Konstigaste syntolkningen:
En heldags syntolkning av ett seminarium - Dubbelt utsatt - som bjöd på många utmaningar. Den största och "konstigaste" var tolkningen av spontanteater, då en sådan teatergrupp framförde improviserade stycken inspirerade av lappar från publiken, givetvis utan repetition eller rekvisita. Konstigt, men mycket givande och roligt. Likaså att från min sida spontantolka bildspel som föredragshållare hade med sig.

Det bästa med att vara syntolk:
Mötena med alla fantastiska, vänliga, glada teaterbesökare som jag får nöjet att arbeta för och som visar mig så mycket uppskattning och ger mig så mycket positiv energi! Att jag samtidigt får syssla med sådant som jag tycker om - konst, teater, språk och musik - är en stor bonus.

UPP

Lotta Friman

Namn: Lotta Friman - Örebro

Syntolk: Sedan 2001

Utbildad: 2001

Syntolkar: Filmer, teater, utställningar, shower, mm

Medlem: 2010-06-09

Mailkontakt lotta.friman@folkbildning.net

Första syntolkningen:
Filmen - "Känd från TV" 2001

Roligaste syntolkningen:
När jag ficksyntolka sju filmer av samma filmskapare under en höst - Hoberts filmer - det var spännande att följa filmutvecklingen.

Svåraste syntolkningen:
Att tolka "Zozo" av Josef Fares -jag minns att jag inte ville titta alls under de hemska sekvenserna. Men vi var två som tolkade då som tur var och vi bytte i halva filmen.

Snabbaste syntolkningen:
"Hjalmars revy" - direkt tolkning utan att ha sett den innan.

Konstigaste syntolkningen:
Ja -då vi tolkade "Zozo" och jag fick headsetet från min kollega, men bara halva - vilket gjorde att mikrofonen bara hängde och vippade i ena örat. Han märkte inte att han hade halva kvar på sitt öra,,,,,

Det bästa med att vara syntolk:
Att det är så roligt att se film/teater flera gånger och att få vara en "kulturspridarlänk" till andra.

UPP

Peter Lilliecrona

Namn: Peter Lilliecrona - Göteborg

Syntolk: Sedan 1991

Utbildad: 1995

Syntolkar: Teater, film, utställningar, shower, mm

Medlem: 2010-05-18

Kontakt: info@lilliecrona.se

Första syntolkningen: "Tartuffe" på Göteborgs Stadsteater, 1991.

Senaste syntolkningen: "PUSS" på Bio Roy och dessförinnan "Vita Hästen" på Gunnebo Slott.

Kommande syntolkningen: "Grease" 16/10 på Scandinavium samt "Kvinnans list" 5/11i Skövde.

Roligaste syntolkningen: Varje syntolkning är unik men skall man lyfta fram något så
var det när en öronsnäcka vändes fel och skådespelarna på scenen hörde mig när jag beskrev vad de gjorde.

Svåraste syntolkningen: Filmen "En sång för Martin". Den tog mig så hårt att
jag var tvungen att se den ett extra antal gånger innan jag kunde vara helt neutral i rösten när jag beskrev dirigentens sjukdomsförlopp.

Snabbaste syntolkningen: När jag på en fredag flögs upp till Umeå Filmfestival. Några möten och därefter en en hel biograf för mig själv när jag under natten såg "De-lovely" med bland andra Kevin Kleine. Kort sömn för att innan frukost sedan se filmen igen. Lunch med seminarium om syntolkning som följdes av den syntolkade filmen. På lördagskvällen fick jag flyga hem igen.

Konstigaste syntolkningen: Jag medverkade i ett avsnitt av "CP-magasinet" som sändes i SVT 2 våren 2004. Inslag där Unga synskadade (US) fick syntolkat en pornografisk svensk film.

Det bästa med att vara syntolk: Att få vara en liten del av att tillgängliggöra ett evenemang och få uppleva glädjen när mottagaren tar till sig det jag berättar.

UPP

Sabina Mittendorf

Bild Namn: Sabina Mittendorf - Göteborg

Syntolk: Ja

Utbildad: 2000

Syntolkar: Teater, film och dans

Medlem: Ja

Kontakt: sabinusjka@hotmail.com

Första syntolkningen: "Pelle Svanslös och den stora sKattjakten".

Senaste syntolkningen: "Beck- Levande begravd".

Kommande syntolkningen: "Stenen" på Göteborgs Stadsteater.

Roligaste syntolkningen: "Pirates of the Caribbean"-filmerna.

Svåraste syntolkningen: "Pirates of the Caribbean"-filmerna.

Snabbaste syntolkningen: "Dag och natt" (en film där Mikael Persbrant sitter i en bil och talar med olika personer, krävde extremt lite förberedelsetid).

Konstigaste syntolkningen: "The Magic Seeds", ett gästspel på Världskulturmuseet som berättades med dans och på teckenspråk.

Det bästa med att vara syntolk: Allt.

UPP